Egressavgifter: molnkostnaden som nästan ingen verkar budgetera för

Bortglömda molnresurser är den vanligaste orsaken till att du får en fakturachock i molnet. Men den post som verkligen kan få pulsen att stiga är med största sannolikhet avgifterna för datatrafik, eller egress.

Känner du igen den här överslagsräkningen?

Det är precis så här de flesta brukar uppskatta sina molnkostnader. Och att döma av hur ofta den dyker upp som en överraskning i efterhand kommer den viktigaste faktorn sällan med i kalkylen: vad kostar det att flytta data fram och tillbaka?¹ Det kostar sällan när data flyttas IN, men nästan helt säkert när data flyttas UT. Ut till användare, ut till andra regioner, ut till en annan leverantör eller tillbaka till den egna datahallen.

Hyperscaler-leverantörerna tar någonstans mellan 0,85 till 1,15 kr per GB för egress beroende på leverantör och volymnivå. Trafik mellan tillgänglighetszoner och regioner har dessutom sina egna avgifter ovanpå det. En jämförelse, och märk väl att det här är aktuella priser, beräknar priset för att flytta ut 10 TB till: cirka 8 900 kr hos AWS, 8 600 kr hos Azure och 11 000 kr hos Google Cloud. De små, kostnadsfria månadsvolymerna (100 GB hos AWS till exempel) gör inte särskilt stor skillnad när vi når såna här siffror.

---

Är avgifterna för egress motiverade?

Inte på långa vägar, enligt den mest kända publika uppskattningen.

Cloudflare, ett företag som konkurrerar med alla tre hyperscaler-molnen, analyserade frågan år 2021. De utgick från de grossistpriser för transit som Cloudflare själva betalar, och dessutom avrundade de medvetet till AWS fördel. Resultatet blev ändå ett påslag på ungefär åttio gånger i Nordamerika och Europa.

I samma analys lyfter man fram man att grossistpriserna för transit hade blivit 93 % billigare under det föregående decenniet samt att AWS avgifter för egress sjönk med 25 % under samma period. AWS var den utpekade måltavlan här, men Azures och Googles avgifter ligger bara några procent från AWS. Multipeln är alltså uppenbarligen en branschvana snarare än ett enskilt företags ovana. Ta de exakta siffrorna med den försiktighet en konkurrents kalkyler förtjänar, gapet är ändå för stort för att avgiften ska gå obemärkta förbi som enkel kostnadstäckning.

---

Därför är egress värre än alla andra molnkostnader

Egressavgifter har två egenskaper som gör dem värre än alla andra molnkostnader.

1. De växer i takt med framgången
2. De kan användas som leverantörsinlåsning

Den första egenskapen är enkel aritmetik. Fler användare och fler API-anrop betyder fler utgående gigabyte. Ju bättre det går för din grej (app, sida, verktyg), desto större blir den här posten, ofta på ett sätt som den ursprungliga budgeten inte tog i beaktning. Den andra egenskapen är inte lika enkel, men den kommer jag till lite längre ner.

---

Så försvarar du dig mot skenande egressavgifter

Ärligt talat finns det inget sätt att komma ur det här helskinnad. Det skulle i och för sig kunna gå om du är beredd att begränsa din grejs framgång, lite som att du skulle mota bort kunder som bönar och ber dig att ta deras pengar. Alternativt om du råkar vara en jäkel på att förhandla egressavgifter. Om inte något av dessa alternativ lockar så finns det ändå några sätt att banta räkningen en smula:

1. Använd CDN-nätverk eller cache så att du bara betalar för en data en gång i stället för varje gång.
2. Komprimera det du skickar. Trist men effektivt, och ofta en bortglömd metod.
3. Håll dataintensiva komponenter nära varandra för att helt undvika de vägar (trafik mellan regioner, zoner och leverantörer mäts också) som kostar pengar.
4. Led tunga, förutsägbara flöden via privata förbindelser där priset per GB är lägre än priset via öppna internet.

Alla de här åtgärderna hjälper lite men ingen av dem ändrar kurvans form eller eliminerar egressavgifter helt. En avgift som växer med användningen kommer att växa med framgång oavsett hur väl du cachar. Därför finns de strukturella åtgärderna någon annanstans, främst i att du behöver modellera din trafik innan du binder dig, och att du utvärderar vilken mätare du är beredd att binder upp dig på från första början.

---

Egress är big business

Så långt har vi tittat på budgetsidan. Den andra egenskapen som gör egress till en kostnad som är värre än alla andra molnkostnader är inlåsningen. Här kommer vi till en brytpunkt där egressavgifter upphör att vara en rad på fakturan och istället börjar växa fram som en affärsmodell.

Hur stora pengar undrar du kanske? Ärligt talat vet ingen utom hyperscaler-företagen. Dataöverföring redovisas inte som en egen intäktsrad i någon av deras rapporter. I ärlighetens namn är det dessutom få eller inga leverantörer som redovisar på den detaljnivån, inte ens vi själva. Så utan trafikvolymerna kan ingen utomstående sätta en trovärdig siffra på vad egressavgifter inbringar. Det vi däremot kan göra är att iaktta beteendet, och beteendet säger en hel del.

Tre tillsynsmyndigheter, två kontinenter

I USA har konkurrens- och konsumentmyndigheten FTC samlat in information om affärsmetoderna på molnmarknaden sedan 2023. Deras sammanfattning listar egressavgifter bland de oftast återkommande frågorna och farhågorna när det gäller konkurrens.

Storbritanniens konkurrensmyndighet CMA avslutade en två år lång utredning i juli 2025 och kom fram till att egressavgifter hör till de egenskaper som låser in kunder. Notera dessutom att det här gäller en marknad där AWS och Microsoft var för sig står för 30 till 40 % av de brittiska molnutgifterna.

EU-kommissionen inledde utredningar i november 2025 om huruvida AWS och Azure ska betraktas som grindvakter enligt förordningen om digitala marknader, DMA. Överdrivna avgifter och hinder för att byta leverantör fanns med bland de metoder som pekades ut även här.²

Transparens: I mars 2026 hade AWS och Microsoft till slut lämnat frivilliga åtaganden till CMA om att sänka egressavgifterna och förbättra interoperabiliteten i Storbritannien.

---

En tull vid gränsen

Även om det vore enkelt att sätta punkt här och betrakta saken som avgjord finns det en några motargument vi behöver adressera först.

• Globala nätverk kostar på riktigt miljarder att bygga.
• Ingen tvingas skriva på, kan man hävda.
• Rabatter, CDN, och andra lösningar finns dessutom att tillgå.

Det rimligaste och mest rättvisa argumentet av dem alla borde vara att en leverantör har rätt att prissätta sina produkter som den själv vill.

Handlar det om data eller avstånd?

Så här mycket kostar det vanligtvis att flytta en gigabyte hos en hyperscaler, beroende på vart den är på väg:

• Inom samma tillgänglighetszon: gratis
• Mellan zoner: omkring 0,10 kr per GB, i vardera riktningen
• Ut via leverantörens egna privata förbindelser: omkring 0,20 kr per GB
• Ut till öppna internet: från 0,85 kr per GB och uppåt

Lägg märke till vad priset baseras på. Det är inte kostnaden för att flytta data, som enligt grossistanalysen ovan ligger på några få öre överallt. Det baseras alltså på avståndet till leverantörens ekosystem. Ju längre bort från deras värld dina data färdas, desto mer kostar varje gigabyte.

Gravitation, inte kostnadstäckning

Om vi nu kombinerar den prisstrukturen med marknadskoncentrationen så kan vi se vad som händer.

I början av 2026 tog AWS emot ungefär 28 % av de globala utgifterna för molninfrastruktur, Microsoft för omkring 21 % och Google runt 14 %. Tillsammans håller de en bra bit över 60 % av marknaden. ³Det innebär med andra ord att en mycket stor del av internets applikationer redan bor i eller pratar inom tre nätverk. I den här världen fungerar en hög avgift vid nätverksgränsen mindre som kostnadstäckning och mer som gravitation. Det vill säga att stanna innanför är gratis men att prata med utsidan kostar pengar. Varje arbetslast som placeras innanför gör nästa mer benägen att följa efter, och på så sätt så gräver vallgraven sig själv.

Det finns för övrigt ett argument till som behöver adresseras, och det är det listigaste av dem alla. Det lyder så här: eftersom så mycket av världens digitala infrastruktur redan ligger i de här tre nätverken är de kostnadsfria och/eller billiga inre nivåerna helt enkelt prisvärda. Merparten av det dina applikationer behöver prata med finns redan därinne, så det mesta av din trafik kostar ingenting. Det låter väl hur generöst som helst, eller hur?

Vad argumentet i själva verket gör är att använda gravitationens resultat för att rättfärdiga gravitationen. Insidan är bara så pass värdefull för att prissättningen vid gränsen är hög vilket i sin tur ökar värdet av insidan. Och varje ny hyresgäst som flyttar in, oavsett om de flyttar in för att få billigare egress eller något annat, gör insidan lite mer värdefull och gränsen lite dyrare att korsa för alla andra. Det här är ingen rabatt utan det är vallgraven presenterad som en fördel.

Har du råd att lämna?

När det kostar stora pengar hämta ut sina egna data formar avgiften själva beslutet om huruvida man alls har råd att lämna en molntjänst. När exempelvis mjukvaruföretaget 37signals slutförde sin uppmärksammade flytt bort från AWS förhandlade de sig till att slippa betala egressavgifter på cirka 2,4 miljoner kronor. Bara avgiftens storlek blev stora nyheter av förståeliga skär. De största leverantörerna har sedan dess formaliserat fri egress för kunder som lämnar helt och hållet, delvis under press från tillsynsmyndigheterna. Erbjudandet gäller dock en fullständig exit, inte för den dagliga driften.

Var det här landar

Vi talar om en rad på molnfakturan som prissätts till uppskattningsvis åttio gånger kostnaden. En kostnad som är billigast när man håller sig inom och i mitten av ekosystemet och dyrast när man börjar närma sig gränserna. Vi pratar dessutom om en avgift som har dragit till sig uppmärksamhet från inte mindre än tre tillsynsmyndigheter på två kontinenter. För mig låter det här som en strategi snarare än kostnadstäckning. Men här är det fina i kråksången: du behöver inte välja sida i debatten för att kunna dra praktiska slutsatser. Siffrorna talar sitt tydliga språk helt på egen hand. Behandla och se därför på egressavgifter som ett strategiskt tilltag och inte som en teknisk avgift.

---

EU:s dataförordning reglerar egress

Lagstiftarna har kommit en bit på vägen att få bukt med det här. EU:s dataförordning, Data Act, tillämpas sedan den 12 september 2025 och tänker fasa ut egressavgifterna i två steg. Under den pågående övergångsperioden måste leverantörer begränsa bytesavgifterna till sina direkt uppkomna kostnader och redovisa dem i avtalet på förhand. Från den 12 januari 2027 förbjuder förordningen dem slutligen helt, egress inräknat. Den tidsgränsen förändrar redan hur europeiska organisationer förhandlar sina avtal, och det är bra. Notera dock omfattningen här: förbudet gäller avgifter för själva bytesprocessen, inte den vanliga operativa egressen. Den operativa sorten är där merparten av ångesten sitter.

---

Hur mycket tar Cleura betalt för egress?

Transparens är a och o, så låt oss titta efter.

På Cleura Clouds prislista listas utgående trafik i Cleura Public Cloud för närvarande på 0,2875 kr per GB. Det innebär att utgående överföring av 10 TB från Cleura Public Cloud kostar runt 2 875 kr. Som jämförelse är det ungefär en tredjedel av hyperscaler-nivåerna.

Nätverk, peering och kompetens kostar pengar, och vi prissätter naturligtvis för en hållbar affär precis som alla andra. Jag vill ändå lyfta fram och försvara en viktig strukturell skillnad. Vår taxa är platt, och jämfört lägre, och vi tar samma pris per gigabyte oavsett om dina data går till dina användare, till en annan leverantör eller tillbaka till egen drift. Avgiften är inte utformad för att hålla dig kvar eller så pass hög att den inte ger dig ett val. Bedöm oss därför efter samma måttstock som de andra leverantörerna: inte efter om en avgift existerar, utan efter vad avgiften är utformad att uppnå.

Fri egress i Cleura Compliant Cloud

I Cleura Compliant Cloud kostar utgående dataöverföring 0kr per GB, och ingående trafik är gratis i båda molnen.

---

Vidare läsning

• Oväntade molnkostnader: anatomin bakom en fakturachock, systerartikeln om allt annat som överraskar på molnfakturan.
• Cleura Clouds prislista och kostnadskalkylatorer
• AWS EC2 On-Demand-priser, Azures bandbreddspriser och Google Clouds nätverkspriser, primärkällorna för priserna per GB ovan.
• Förordning (EU) 2023/2854, dataförordningen, den fullständiga lagtexten bakom utfasningen av bytesavgifterna.

Källor

1. Competition and Markets Authority, Cloud services market investigation, Appendix O: customer views on egress fees (2025). Underlaget visar att kunder i regel prognostiserar år för år, och CMA:s beställda kundundersökning (Jigsaw, 2024) fann att egressavgifter bidrar till svårigheten att förutse den totala molnkostnaden. CMA påpekar samtidigt att myndigheten fick in begränsat underlag specifikt om förutsägbarheten i egressavgifter. Appendix O (PDF). ↩︎
2. EU-kommissionen, marknadsutredningar om molntjänster enligt förordningen om digitala marknader, den 18 november 2025: kommissionens beslut C(2025) 7948; bevakning av CIO Dive. ↩︎
3. Synergy Research Group, marknadsdata för molninfrastruktur Q1 2026, återgiven i diagram av Statista och rapporterad av Computer Weekly, april 2026. ↩︎

Kontakta oss

Kontakta vårt team och börja din resa mot digital suveränitet med Cleura – Det Europeiska Molnet.