Berättelse från regeldjungeln

• Spotify
• YouTube

 Det var en gång tre grupper människor som bodde i regeldjungeln.

Den första gruppen hade precis skaffat flera förändringsutvecklare. Förändringsutvecklarna var driftiga och engagerade personer. De sjöng förändringens lovord och fick snabbt förtroendet att ta gruppen mot nya vidder. Alla visste nu att förändring är viktigt.

För med förändring skulle allt bli bättre. En del upphöjde rent av förändring till en ofrånkomlig naturkraft. Förändringsutvecklarna var så oerhört driftiga, och lovade just det som alla ville ha – förändring – att det knappt var någon som märkte hur fokus flyttades. Det blev allt viktigare att gruppen gjorde något än vad gruppen gjorde.

Gruppen hade även kompassbärare. Regeldjungeln var tät men behövde också respekteras så att gruppen gick rätt väg och inte trampade fel. Kompassbärarna skulle hjälpa gruppen att hålla sig inom ramarna för sitt uppdrag och ta hänsyn till djungeln.

Förändringsutvecklarna brukade inte umgås så mycket med kompassbärarna och kompassbärarna höll sig helst på sin egen kant. När de ändå yttrade sig så blev de oftast ignorerade eller kringskurna. Eller också var det ingen som begrep vad de sa. Förändringsutvecklarna övertygade till sist några kompassbärare att säga att norr är söder och att öst är väst. De kompassbärarna hade aldrig varit så omtyckta och efterfrågade som de blev efter det.

Så sattes förändringsutvecklarnas plan i verket. Största möjliga förändring betydde att gruppen skulle färdas så fort som möjligt. Som tur var hade förändringsutvecklarna haft tät kontakt med en bulldozeråterförsäljare. Flera av dem hade rentav jobbat tillsammans förut. Snart var de jobbiga träden borta, en motorväg var på plats och gruppen var på väg i ilfart.

Regeldjungeln var ett minne blott. Den gick knappt att urskilja så som gruppen färdades. Det viktiga var ju trots allt att gruppen rörde på sig, inte åt vilket håll. Förändringsutvecklarna då? De följde inte med. De hade gått vidare för att genomföra samma förändring hos någon annan. Bulldozeråterförsäljaren var redan informerad.

Den andra gruppen satt i en liten glänta i regeldjungeln. De hade byggt en mysig lägereld där. De hade inga förändringsutvecklare, men de hade arbetande personer som gärna kom med idéer och förslag, om någon frågade. Den andra gruppen såg den första susa förbi.

“Varför åker de i riktning mot öknen,“ sa en person.

“Ingen aning,“ svarade en annan. “Men fort går det.“

Gruppen hade samlat en rad konkreta förslag på hur de skulle förbättra sitt arbetssätt. En del var bra, andra var mindre lämpliga. Tillsammans sållade de ut agnarna från vetet. Men när de frågade sin kompassbärare om råd så blev svaren korthuggna.

Kompassbäraren hade inte lämnat lägerelden på tio års tid. Regeldjungeln såg så mörk och oinbjudande ut. kompassbäraren kunde inte skilja mellan säkra och osäkra stigar, mellan stabil mark och kvicksand, mellan fotavtryck från sengångare och jaguarer. Att utforska nya vidder blev då riskabelt.

Så kompassbäraren sa nej, oavsett om förslagen var bra eller dåliga. Säkrast var nog ändå att stanna i lägereldens bekväma sken. Säkrast var nog att stagnera.

Och så kommer vi till den tredje gruppen. Precis som den andra gruppen var den tredje gruppen någonting på spåren. Att lyssna på och tillvarata gruppmedlemmarnas idéer. Men den tredje gruppen hade dessutom ett ess i rockärmen: kompassbärare med djungelvana som visste var det var säkert att vada genom floden. Som visste när fåglarna varnade för tiger och när en stock var stark nog att bära gruppen över en ravin.

Med de här kompassbärarnas hjälp kunde gruppen röra sig ganska fritt genom regeldjungeln. Ibland fick de tassa varsamt fram för att inte störa flora och fauna, men gruppen insåg också att den kände sig tryggare med sin tillvaro.

Regeldjungeln gav tillbaka. Gruppen hittade örter som läkte sår och botade feber. Gläntor där mat kunde odlas. En förändring där alla involverades och utvecklades.

På Cleura tror vi på digitalisering med förnuft. Vi tror att du bäst tar dig igenom regeldjungeln med kunskap och långsiktigt hållbara beslut. Det får du inte med en våghalsig bulldozer eller en kompassbärare som bara säger nej.

Och hur snabbt du än tar dig framåt så hjälper inte det om du åker åt fel håll.

Så börja med en förnuftig grund, en förnuftig riktning. Vad gäller infrastruktur är vårt uppdrag att tillhandahålla ett sådant förnuftigt val. Vi har valt att ta oss an den utmaningen, rustade med en förståelse för digitaliseringsjuridiken.

Regeldjungeln är snårig. Med kunskap blir den rejält mycket lättare att ta sig igenom.

Har du frågor om molntjänster och digitalisering?

Vi kan hjälpa din organisation att genomföra digitaliseringsresan på ett lagligt och hållbart sett.