Vem tar hem värdet när välfärden digitaliseras?

• Spotify
• YouTube

SKR, Digg och 140 AI-miljarder

Digitalisering, alltså ett förändrat arbetssätt med hjälp av digital teknik, har stor potential att möta flera av välfärdens utmaningar.

Det skriver SKR, Sveriges kommuner och regioner, i en rapport. Digg, Myndigheten för digital förvaltning, skriver att ett fullständigt införande av nuvarande AI-teknik i svensk offentlig förvaltning skulle ge ett ekonomiskt värde på 140 miljarder kronor. Och det här är från en tid sedan.

Man kan diskutera detaljerna i den här typen av siffror, men låt oss utgå ifrån att det ligger något i det här. Digitalisering kan användas för att ge effektiviseringar och skapa nya värden för verksamheter, det är nog de flesta överens om.

Vad Diggs bedömning om 140 miljarder kr inte tar hänsyn till, vilket de själva skriver, är kostnaden för respektive verksamhet att införa de här lösningarna.

Ett ekonomiskt tankeexperiment

Låt oss tillåta oss ett ekonomiskt tankeexperiment. Om din verksamhet köper en tjänst och får ut ett större värde än vad ni betalar, då är det rationellt att köpa den tjänsten.

Åtminstone om det inte finns någon annan tjänst som ger ett ännu större värde. För i så fall har ni en alternativkostnad i form av att ni hade kunnat få ut ett ännu större värde som ni nu går miste om.

Men låt oss utgå ifrån att din verksamhet köper en it-tjänst av en leverantör som ni använder för att skapa ett värde.

Uppmätt värde

Låt oss också sätta siffror på värdet – siffrorna här är helt fiktiva, och används enbart för att illustrera en poäng.

Låt säga att tjänsten ni köper bidrar till att skapa ett värde på 100 000 kr per år. Det är så mycket värde tjänsten skapar åt din verksamhet.

Och för att komma igång så ger leverantören en del rabatt. Under ganska lång tid rentav. Ni betalar 60 000 kr för första, andra och kanske tredje året. Och nettonyttan ni får ut då, den är ju värd 40 000 kr per år. 100 000 kr i värde minus 60 000 kr i kostnad.

Leverantören höjer sina priser – nettonyttan äts upp

Men sen börjar leverantören höja sina priser. År fyra betalar ni 70 000 kr per år och visst, värdet ni får ut det kan också öka. Nya funktioner lanseras och för en del av dem får ni kanske också rabatt.

Ni börjar använda fler och fler specialfunktioner i leverantörens tjänst, men efter ett tag så ökar priserna ytterligare och en del av de här funktionerna, de kan ni inte ens använda på ett lagligt sätt.

Nettonyttan som blir kvar till din verksamhet, den krymper.

År tio estimerar du att det skapas ett värde på 115 000 kr, men ni betalar 110 000 kr Från en års-nettonytta på 40 000 kr är ni nu nere på 5 000 kr.

Nu kanske du säger att det här hade vi aldrig accepterat. Vi hade bytt lösning långt innan det här hände. Varför nöja sig med 5 000 kr i nytta om man kan få betydligt mer än så?

Finns det andra leverantörer – och går de att byta till?

Ett byte bygger ju emellertid på att det finns en annan leverantör. Och inte nog med det – det måste vara en annan leverantör som är realistisk att byta till.

Låt säga att det finns en annan leverantör. Den skulle ge 100 000 kr i värde och kostar 25 000 kr per år. Det skulle betyda att alternativkostnaden är 70 000 kr per år i outnyttjad potential att använda dagens lösning, där netto-nyttan ni får ut är 5 000 kr.

Och absolut, byt då, om ni kan.

För tänk dig nu att allt det jobb som din verksamhet har lagt ner på att lära sig er befintliga leverantörs infrastruktur. All personal ni har rekryterat med den kompetensen, all intern dokumentation och processer ni har anpassat.

Det är knutet till just den här leverantörens lösning och går inte att ta med sig någon annanstans.

Och då har vi inte ens berört det tekniska. Er applikationsarkitektur och kod.

Med andra ord, din verksamhet är nu inlåst. Det skulle krävas ett enormt arbete att migrera till en annan leverantör.

River ni då av det plåstret eller stannar ni kvar? Vem går till styrelsen och äskar pengar för ett massivt migreringsprojekt med ett i och för sig välgrundat argument att det kommer löna sig i längden?

Eller fortsätter ni att ge bort nästan allt det värde ni får ut, till leverantörens aktieägare?

Inlåsning i flera nivåer

Även om din verksamhet inte själv köper molninfrastruktur så gör antagligen era leverantörer det.

När din verksamhet köper en SaaS-lösning eller annan digital tjänst så driftas den troligen hos en leverantör av molninfrastruktur.

Och om din SaaS-leverantör är inlåst, då drabbas även din verksamhet.

För när molninfrastrukturleverantören höjer sina priser, då drabbar ju det SaaS-leverantören som tvingas vältra över prisökningen till sina kunder, däribland din verksamhet.

Nedslående men högst verkliga farhågor

Det låter ju nedslående det här. Om den stora merparten av nyttan från digitalisering och AI hamnar i fickorna på ett fåtal molntjänstleverantörer som låser in sina kunder.

Ja, det vore ju verkligen tragiskt om det blev så. Om lejonparten av de här 140 AI miljarderna hamnade hos ett fåtal molnleverantörer därför att verksamheterna är inlåsta. Eller därför att verksamheternas leverantörer är det.

Konkurrensmyndigheters granskning

De här siffrorna är till för att illustrera en poäng, men farhågorna är högst verkliga.

Såväl brittiska som franska konkurrensmyndigheter granskar eller har granskat sina respektive marknader för molntjänster just för att de ser beteenden som kan hämma konkurrensen.

CMA launches market investigation into cloud services – GOV.UK

Following Ofcom’s referral, the CMA is launching a market investigation into the supply of public cloud infrastructure services in the UK.

www.gov.uk

Cloud computing: the Autorité de la concurrence issues its market study on competition in the cloud sector | Autorité de la concurrence

www.autoritedelaconcurrence.fr

Någon motsvarande granskning har inte gjorts i Sverige. Det betyder emellertid inte att verksamheter i Sverige måste sitta still.

På Cleura tror vi på molninfrastruktur som motverkar inlåsning. Cleuras moln är ett exempel, men det finns andra leverantörer som använder samma teknik, OpenStack.

Det är en stor del av poängen att det finns flera leverantörer med samma teknikplatta i botten.

Om hur amerikanska it-jättar dominerar danska myndigheter

”Det finns nu ett monopolliknande tillstånd med allt ont som det kan föra med sig”

Amerikanske it-giganter dominerer danske myndigheder: »Der er nu en monopollignende tilstand« | Version2

Med åbne øjne lægger Københavns Kommune op til at forlænge ulovlige it-kontrakter. De pågældende it-løsninger er nødvendige og uden alternativer.

www.version2.dk

Låt värdet stanna hos allmänheten

Om vi på Cleura skulle höja våra priser för mycket, eller ge dålig support, eller om en kund plötsligt tvingas skära i sin it budget… Då kan vara kunder ta sitt pick och pack och dra. Kanske inte på en eftermiddag, men det är fullt genomförbart.

Och paradoxalt nog är det så att ju lättare det är att lämna oss på Cleura, desto fler kunder vill komma till oss och desto fler vill stanna hos oss. För vi måste förtjäna våra kunders förtroende varje dag. Det vet både vi och våra kunder. Det gör spelplanen jämnare. Det stimulerar till dialog från båda sidor. Det gör både oss och våra kunder bättre. Mer lyhörda, mer nyfikna på förbättring.

Och ja, självklart är det också bättre för samhällsekonomin. För av allt det värde som skapas med digitalisering, så stannar precis så mycket som vi förtjänar hos oss, inte mer. Medan det största värdet stannar där det hör hemma: hos verksamheterna och allmänheten.

Har du frågor om molntjänster och digitalisering?

Vi kan hjälpa din organisation att genomföra digitaliseringsresan på ett lagligt och hållbart sett.