Molnet har blivit dyrare. Det har alternativet också.

Publicerad: 28 september 2026   /   Uppdaterad: 28 september 2026
Kategori: Perspektiv
Författare: Özgür Bal

Image

Du stirrar på en saftig molnfaktura och någon kommer till dig med en länk till 37signals uttåg ur molnet och ett förslag om att ni borde titta på att göra samma sak. Åtminstone delvis.

Det är inte ett helt orimligt förslag, och i många fall fanns det under en period ett tydligt svar. I år har det svaret ändrats, och det beror inte på att det har skett några grundläggande förändringar i hur molnet fungerar, utan på grund av det som händer hos en handfull chiptillverkare.


Är argumenten för att lämna molnet bra?

Det finns inget bättre svar än att det beror på.

Den starkaste, mest transparenta och mest omtalade rösten i lägret för att lämna tillhör i praktiken David Heinemeier Hansson nuförtiden. Han är delägare i 37signals, företaget bakom Basecamp och HEY. År 2022 meddelade han att de skulle lämna Amazon1. Sedan gjorde han något ovanligt. Han publicerade siffrorna allteftersom de kom in, år efter år. Det inkluderade även de besparingar som tog lite längre tid än väntat att falla på plats.

En upplyst skylt med texten Way Out ovanför en dörröppning

Besparingarna

Enligt deras egna uppgifter i början av 2023 räknade 37signals med att spara omkring sju miljoner dollar över fem år. Många samtal om att lämna molnet slutar dock med insikten att det kommer bli ett nollsummespel, eftersom ni behöver personal för att driva er egen hårdvara. Men 37signals flyttade sju applikationer till egen hårdvara under 2023 utan att anställa någon ny2.

Konservativ uppskattning

Fyra år senare visade sig deras uppskattningar ha varit konservativa. Den ursprungliga uppskattningen på sju miljoner dollar över fem år reviderades uppåt och landade på tio miljoner dollar. Sammantaget beskriver de det som att deras infrastrukturkostnader minskat med mellan hälften och två tredjedelar.

Den totala fakturan gick från 3,2 miljoner dollar om året till, som Hansson uttrycker det, en bra bit under en miljon. Driftteamet är fortfarande lika stort.

Förbehållen

En spargris med mynt utspridda runt omkring

Siffrorna är svåra att ifrågasatta, och Hansson har varit mer öppen om både uträkningarna och förbehållen än de flesta företag är om någonting alls. Så låt oss titta närmare på de förbehåll som gällde för 37signals, och vad som gjorde att det gick vägen för dem. Vem vet, kanske faller det väl ut för er organisation också.

Kort sagt var det tre saker som gjorde deras flytt billigare än den skulle bli för de flesta företag. Personalen de redan hade, utrymmet de redan förfogade över, och tajmingen i deras hårdvarucykel.

Personal

De hade ingenjörer som redan kunde göra jobbet. Hansson har påpekat att merparten av de kunskaperna som krävs överförs direkt mellan att difta på någon annans och att göra det på sin egen3. Det var därför de inte behövde utöka teamet. Om ert team skulle behöva lära sig det här från grunden, eller redan går för full kapacitet, är den besparingen inte tillgänglig för er.

Datacenter

Han är också tydlig med att 37signals redan hade rackplats i datacenter och tillräckligt med överskottskapacitet för att drifta maskinerna. Ett företag som börjar från noll skulle behöva betala för det utrymmet och den utrustningen också. Även om Hansson menar att den kostnaden är billig jämfört med att drifta i molnet så är det inte gratis.

Hårdvara

Besparingarna som det pratas om är uppskattade och jämförda över fem år, och Hansson räknar med att hårdvaran håller i fem till sju år. Byte av hårdvara hamnar därmed till största delen utanför den perioden. Så de köpte en gång i början av perioden, och nästa stora faktura förfaller efter att jämförelsen tagit slut. När den gör det kommer de att köpa in sig på den marknad som råder då. Det är inte fusk eller felaktigt på något sätt, bara något att komma ihåg.

Ett vidöppet öga

Ett förtydligande

Det här är inget försök att förneka eller förminska deras anmärkningsvärda historia och göra förbehållen till något som ska avskräcka din organisation. Det är bara några saker att väga in i er egen tankeprocess och en eventuell utvärdering av att lämna molnet.


Men så förändrades priset på servrar

Orsaken finns uppströms, i chiptillverkningen. AI behöver en särskild sorts minne, och att tillverka det tar samma produktionskapacitet i anspråk som det vanliga minnet i vanliga servrar. Tre företag tillverkar nästan allt serverminne i världen. Och när de företagen började lägga mer produktionskapacitet på det mer lönsamma, AI-specifika minnet blev det mindre kvar av allt annat4.

Naturligtvis steg priset på vanligt minne för alla.

Rader av datacenterrack fyllda med grafikkort

Priserna väntas öka med upp till 6 gånger

Octave Klaba, grundaren av OVHcloud, skrev en tydlig och offentlig redogörelse för vad det här gör med ett IaaS-företag. Redogörelsen är i sig en sällsynthet. Den är också mer intressant än de flesta, eftersom OVHcloud bygger ihop sina egna servrar och har en global leveranskedja.

Han uppskattar ökningen av kostnaderna för minne och lagring till mellan 15 och 300 procent jämfört med 2025 års nivåer. Hur mycket beror på konfigurationen. Han har sedan dess rapporterat att minne kostar OVHcloud sex gånger mer än för ett år sedan, och att lagring följer samma kurva. Han räknar inte med att priserna återgår till sina ”normala” nivåer före 20285.

Att beställa i förväg utan att veta priset

Den del som är värd att läsa två gånger handlar inte om pris alls. För att vara säkra på att få det minne och de diskar de behöver beställer leverantörer nu upp till tolv månader i förväg, skriver han. De gör det utan att veta vad de kommer att betala. Slutpriset bekräftas en till två månader efter leverans. En sådan redogörelse är till större nytta för en kund än en tyst justering av en prislista.

Gamla råd i en ny verklighet

Såhär ser det ut att köpa hårdvara just nu. Och återigen, OVHcloud gör detta samtidigt som de bygger ihop sina egna servrar, med en global leveranskedja bakom sig. Vi bygger inte våra egna, och din organisation skulle troligtvis behöva köpa servrar precis som vem som helst ute på marknaden.

Poängen är att rådet som kom ur 37signals uttåg ur molnet formades när servrar var billiga och lätttillgängliga. Historien har levt vidare och ekat i flera år nu. Just nu är servrar varken billiga eller tillgängliga, och bristen väntas hålla i sig in i 20276.


Det här påverkar oss också

Våra molntjänster drivs inte av enhörningstårar och drömmar utan av precis samma sorts hårdvara som överallt annars, så vi svävar inte ovanför något av det här.

Hetzner höjde priserna på sina molnservrar med 30 till 37 procent i Tyskland och Finland den 1 april. De berättade för kunderna att de inte längre kunde absorbera det de beskrev som drastiska kostnadsökningar i hela IT-sektorn7. OVHcloud höjde sina egna priser från den 1 april och höll den genomsnittliga ökningen till mellan 9 och 11 procent på tjänster som driftsatts från 2026 och framåt5. Båda är europeiska. Båda köper från samma leverantörer som vi alla köper från.

Det finns en mer obekväm sida av det här, och den hör hemma i en ärlig artikel. Storlek hjälper när det är hårdvarubrist, och de stora jättarna har den fördelen. De köper hårdvara flera år i förväg, i volymer som ingen europeisk leverantör kan matcha, vilket låser priser långt innan en press uppstår. Och det verkar synas i deras prislistor också: Amazons prishöjningar i år har landat på reserverad GPU-kapacitet snarare än på vanlig beräkningskapacitet8. Mindre leverantörer köper mycket närmare marknaden, och betalar vad marknaden begär.

I just det avseendet är fördelen deras, inte vår.

Cleura köper hårdvara på samma marknad. Vi har inte fattat något beslut om våra egna priser i dagsläget. Men vi tänker inte låtsas som att pressen alla andra beskriver på något vis stannar vid vår dörr.


Statistiken alla citerar säger inte vad folk tror

Ett cirkeldiagram uppdelat i färgade segment

Om ni har läst något om företag som lämnar molnet har ni förmodligen sett siffran. Någonstans mellan 80 och 86 procent av teknikcheferna planerar att flytta tillbaka åtminstone några arbetslaster från publika moln. Den siffran dyker upp i nästan varje artikel i ämnet, inklusive artiklar från företag som gärna säljer en fysisk server till er.

Den tyska teknikpublikationen Digital Chiefs gjorde poängen som spräcker myten om den9, siffran alltså. Undersökningen bakom dessa siffror, genomförd av Barclays i slutet av 2024, frågade om företagen planerar att flytta tillbaka några arbetslaster från molnet. Ett företag som flyttar en enda databas för att en tillsynsmyndighet bett om det svarar ja. Det gör även ett företag som flyttar en tiondel av det de har. Det gör också ett företag som lämnar helt.

Alla tre hamnar på samma rad i undersökningens resultat. Siffran berättar att saker är i rörelse men mycket lite om varför, vart de tar vägen, eller hur mycket av något som tar sig dit. Enligt samma analys ligger andelen företag som drar sig ur allt vad publikt moln heter på ensiffriga tal.

Det här spelar roll, eftersom siffran används för att beskriva en allmän reträtt till det egna serverrummet eller egna serverhallen. Vissa företag gör precis det, och 37signals är ett av dem. De flesta flyttar en sak, av ett skäl, och låter resten vara kvar.


Vart företagen faktiskt tar vägen

Inte, för det mesta, till sina egna serverrum.

Gartner räknar med att utgifterna för suverän molnkraft växer med mer än en tredjedel i år. Europa är en av de snabbast växande regionerna, och på väg att gå om Nordamerika 2027. Deras analytiker väntar sig också att en del av de arbetslaster som i dag körs på globala plattformar i stället flyttar till lokala leverantörer10.

En dörr målad med budskapet Buy local or bye bye local

Siffran behöver ett förbehåll. Alla de pengarna går tyvärr inte till europeiska företag. De största amerikanska plattformarna säljer vad de själva kallar suveräna EU-molnerbjudanden. De tar därför en del av det som bara flyttar tillbaka till Europa geografiskt. Vad siffran visar är vart efterfrågan pekar, inte vem som till slut får pengarna.

Det här är alltså det tredje alternativet, det som debatten tenderar att hoppa över, eftersom den ramar in valet som en kamp mellan två läger. Moln, eller äga själv. Låt oss inte glömma att det finns gott om utrymme däremellan.

Att lämna molnet behöver inte betyda att köpa hårdvara. Att flytta till en mindre eller mer lokal leverantör kräver inte att ni köper något, anställer någon eller hittar en plats att ställa ett rack på. Det lämnar er inte åt ert öde i en kö efter minne som inte tillverkas snabbt nog. Det kommer fortfarande krävas en migrering, med allt arbete det innebär, men det är den sortens arbete ert team har gjort förut.


Vilken av de tre vägarna ska ni ta?

Ni behöver inget kalkylark för att komma fram till merparten av ett svar. Ni behöver bara ärliga svar på några frågor.

En sak innan frågorna. Det här är inte ett enda beslut för allt ni driver. De flesta organisationer landar i en blandning, och den rimliga enheten att ta beslut över är enskilda arbetslaster, inte ett helt företags drift. Så besvara frågorna för ett specifikt system, och kör dem sedan igen för nästa.

Fem frågor värda att besvara

Är er belastning jämn, eller har den toppar? Om er trafik är ungefär densamma en tisdag i februari som på årets mest intensiva dag betalar ni i onödan för flexibilitet ni aldrig använder. Om tjänsten toppar hårt och utan förvarning är den flexibiliteten själva produkten, och den är värd pengarna.

Har ni redan personal som kan drifta hårdvara? Inte som skulle kunna lära sig, utan som redan kan, och som fortfarande skulle hinna med sina egentliga jobb.

Behöver ni maskiner redan i år? Om ni köper in er på dagens marknad, prissätt hårdvaran innan ni prissätter något annat, och få offerten skriftligt med ett datum på. Offerter håller inte särskilt länge just nu.

Är var era data lagras en juridisk fråga för er? För vissa organisationer avgör det saken innan kostnaden ens kommer på tal. Om det gäller er är valet smalare än det ser ut, och det är värt att läsa på om var era data faktiskt ligger och vem som kan nå dem.

Vad är det egentligen som driver upp fakturan? Innan ni drar slutsatsen att molnet är problemet, ta reda på vad ni faktiskt debiteras för. Vår erfarenhet är att en förvånansvärt stor del av en chockartad faktura inte är beräkningskraft alls. Det är avgifterna i periferin, och kostnaden för att få ut era egna data igen.

Om svaret är att lämna molnet

Om de ärliga svaren pekar mot att äga egen hårdvara, så kör hårt. Det är ett fullt legitimt svar, och vi ser hellre att ni kommer fram till det svaret med öppna ögon än att ni övertygar er själva om något som inte passar.

Be oss om hjälp

Om ni vill ha hjälp med att avgöra var en viss arbetslast hör hemma, fråga oss. Berätta vad ni kör och vad det kostar er. Vi säger rakt ut om vi tror att vi kan hjälpa till. Ibland är svaret nej, och det sparar tid för alla om vi säger det tidigt i processen.

* Obligatoriskt. Vi behandlar dina personuppgifter i enlighet med vårt integritetsmeddelande.

Vad vi skulle säga om oss själva

Tre saker, eftersom vi har ägnat hela den här artikeln åt att be er vara skeptiska.

  1. Vi är inte det billigaste leverantören av virtuella maskiner. Om ert enda kriterium är den lägsta siffran per månad finns det en lägre siffra att hitta.
  2. Vår plattform är byggd på OpenStack, och den gör inte allt som de största plattformarna gör. Vi har en publik lista över vad den inte gör, i vår dokumentation11, eftersom ni bör ha koll på detta innan ni migrerar snarare än efteråt.
  3. Och hårdvarumarknaden gör mot oss vad den gör mot alla andra – påverkar våra priser.

Vad vi skulle säga är till vår fördel är att vi tillhandahåller våra tjänster i Sverige och Tyskland, under europeisk lag. Vi baserar våra tjänster på öppen källkod som ni både kan granska och enkelt lämna om ni vill. För vissa organisationer svarar den kombinationen av svar på frågor som en lägre faktura inte kan göra.

Ja, molnet blev dyrare. Det blev alternativet också. Den vettigaste frågan att ställa er själva är inte längre om ni ska köra i molnet, utan vem ni ska köra med, och vad ni faktiskt betalar för.


Källor

  1. David Heinemeier Hansson, ”Why we’re leaving the cloud”, 37signals, oktober 2022. world.hey.com ↩
  2. 37signals, ”We left the cloud”. basecamp.com ↩
  3. David Heinemeier Hansson, ”Sovereign clouds”, 37signals, maj 2023. world.hey.com ↩
  4. Bloomberg, ”Why the AI-driven memory chip shortage is making technology more expensive”, juli 2026. bloomberg.com ↩
  5. Octave Klaba, ”Pricing evolution of Public Cloud, Bare Metal and VPS at OVHcloud”, OVHcloud, mars 2026. us.ovhcloud.com ↩
  6. TrendForce, ”Diverging memory market outlook in 2027 as DRAM supply remains tight while NAND flash supply conditions ease”, 30 juli 2026. trendforce.com ↩
  7. Tom’s Hardware, ”German data center giant hikes prices up to 37% starting April 1”, februari 2026, med hänvisning till Hetzners eget prisändringsmeddelande. tomshardware.com ↩
  8. InfoQ, ”AWS hikes EC2 Capacity Block rates by 15% in uniform ML pricing adjustment”, januari 2026. En andra höjning på omkring 20 procent följde den 1 juli 2026. infoq.com ↩
  9. Benedikt Langer, ”Cloud Repatriation 2026 Is a Statistical Illusion – Those Who Fall for It Miss the Real Architectural Shift”, Digital Chiefs, april 2026. digital-chiefs.de ↩
  10. Gartner, ”Gartner says worldwide sovereign cloud IaaS spending will total $80 billion in 2026”, februari 2026. gartner.com ↩
  11. Cleuras dokumentation, kända begränsningar. docs.cleura.cloud ↩

Özgür Bal

Özgür Bal

Marknadsansvarig · Cleura AB

Özgür är marknadsansvarig på Cleura. Han arbetar med varumärke, kommunikation, innehåll och go-to-market-strategi, med särskilt fokus på molninfrastruktur och digital suveränitet.

Se LinkedIn-profil
Se andra publikationer från Özgür